kepslus.blogg.se

Förlåt att jag inte har skrivit och så, men nu måste vi vara ärliga med oss själva, när skulle jag ha haft tid med det? 

 

Så den senaste veckan har varit väldigt mycket på en och samma gång. Jag kom till det där New York lägret som STS vill att man ska gå till när klockan var runt ett New York tid. Då hade jag varit vaken sedan fyra på morgonen svensk tid. När jag kom till New York tror jag att klockan var runt 19 eller något sådant. Jag hade halvsovit i ungefär en timma på flyget. Så vi kommer dit och allting ör bara fullspeckat med speed dating och vad mer det nu var. Vi var inte tillåtna att gå och lägga oss förrän 22 New York tid så jag var vaken runt 24 timmar. Av någon anledning tycker folk ofta att jag ser trött ut när jag är pigg (vilket alltid är väldigt uppfriskande att höra...) så ni kan ju bara tänka er vilket vrak jag var... Jag pratade svenska med folk som inte var svenskar och allting var bara hemskt.

 

Påtal om att prata svenska, det var en underbar liten regel som STS hade där som jag tyckte så hemskt mycket om. Ärligt talat borde den införas i Sverige. Varje gång någon pratade sitt modersmål så fick de... *trumvirvel* 

 

SJUNGA!!! INFÖr alla....

 

Yeey... Och jag och en kompis fick sjunga innan vi ens visste att regeln existerade. Det var hemskt, traumatiskt och obehagligt och jag vill aldrig behöva uppleva det igen. Jag är typen av person som nästan pratar falskt, så sjunga fungerar liksom inte för mig, och där var vi, en timma in på första dagen och jag blev tvungen att imponera med mina ultimata sångkunskaper. Tack och lov så började våra kära med svenskar sjunga med oss så det blev inte lika pinsamt, men jag kan bara säga att det var hemskt nog för mig för att bara prata smygsvenska (hehe...) från det ögonblicket. Det var en kille i min grupp som antingen alltid kom försent eller pratade franska (hans modersmål) och han fick visa sin sångkunskaper ganska ofta. Minst sex eller sju gånger troligen. 

       Så om någon smart människa inför den reglen i Sverige skulle vi ha en hel kör, och det skulle väl vara ganska mysigt. Eller inte.

 

Tyck vad ni vill om Stefan Lövfen men han är i alla fall inte jag och funderar på att införa allsången på riktigt till Sverige. 

 

De andra dagarna fick vi sightsa och shoppa. Jag fick personligen 50 dollar från Brittish Airways för att de tappade bort min väska på flygplatsen (tillsammans med alla andra väskorna) och kom inte tillbaka förrän på lördagen när jag lämnade New York. Jag fick den runt tio minuter innan jag skulle åka till Fishers faktiskt. Jag antar att vi bara var sammaförda för att täras ifrån varandra igen... 

 

Ooh, btw, gissa hur många vi var på lägret? 

 

70-80 personer. 

 

Gissa bland vilka jag fick min väska? 

 

De 10 sista.

 

Av 70 personer. Asså jag menar, seriöst, vad har British Airways emot mig? 

 

Så, nu är jag i Fishers och har varit här i två dagar. Vi har varit i en trampolinpark, i ett köpcenter och vi har kollat på skolan som är gigantisk. Jag vet knappt hur jag ska hitta till min första lektion. Men jag kommer bara ha 7 lektioner! Det är ganska skönt att gå från 19 till 7 måste jag säga... Men vi får se om jag ändrar mig snart. 

 

Nu måste jag bara skriva om en sak till trots att det här inlägget är oändligt. 

 

Så vi var idag på Texas Road House. Det var inrett som något man skulle hitta mitt ute i öknen med buffalohuvuden hängande lite här och där. Det var ganska klassiskt vilda västern antar jag. Allting på menyn var antingen friterat eller en stor stek. Också några salader. I "bakgrunden" (ägarna verkade inte förstå vad bakgrundmusik betyder, för det var väldigt högt) så spelade de country musik från Taylor Swifts gamla låtar till någon gubbe som sjöng om gud vet vad. Och den bästa biten är, om någon fyllde år, så fick den personen sätta sig på en sadel också lös personalen med en lampa på en. Sedan skrek presonalen ut: "HELLO ALL TEXAS ROAD HOUSERS" (eller något sådant) "WE HAVE A BIRTHDAY GUEST HERE TODAY! hmmm IS TURNINGEN hmm YEARS OLD! LETS GIVE HIM AN OLD FASHIONED TEXAS ROAD HOUSE IIIIHAAAA!" (asså ett åsneljud) också skrek hela stället som åsnor. Det hände tre gånger under kanske en och en halv timma. Det var så roligt att titta på, jag kunde inte sluta skatta. Helt ärligt skrattar jag nu när jag sitter här... Det var så konstigt och jag var så glad att jag inte fyllde år. En av de tre gångerna var det min värdfamiljs vänner från Englands son som är tolv och fyller år nästa vecka och han försökte gömma sig inne på toaletten. Han gick in för att gå på toa och så när han gick ut igen stod sadeln där och väntade på honom och han sprang in igen. Dock så puttade hans pappa ut honom och han blev tvungen att sitta där på sadeln. Det var väldigt, väldigt roligt (att titta på)!

Så, nu har jag försökt vara kortfattad, och misslyckats om vanligt. Hoppas ingen somnade när ni läste det här och om ni fyller år, säg till mig så tar jag er till Texas Road House så att ni kan få en riktigt födelsedags hälsning... 

 

Adjö